Vad är det med oss människor? Varför är många av oss så rädda för att konfrontera med livets utmaningar? Hur kunna redan från liten få den information och stöd av alla de vuxna runtomkring att livets motgångar finns för att människan har chansen att kunna växa också mentalt. Vad är det som har gjort oss vuxna till gnälliga, skrikande varelser som inte vill lyssna, byta erfarenheter med varandra, lära oss av varandra genom att lyssna av de äldres erfarenheter. Varför har ett tycke och intresse till varandra försvunnit, eller är vi också evigt barn som vill göra allt själv, endast mitt eget sätt duger. Har världen redan blivit så grym att vi vuxna inte mera kan lita på varandra. When life gives you a hundred reasons to cry show life that you have a thousand reasons to smile.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar